Tonåringar som tillbringar mycket tid framför skärmar utvecklar sämre sömnvanor, vilket i sin tur kan leda till psykisk ohälsa. En ny studie från Karolinska Institutet visar på ett tydligt samband mellan ökad skärmtid, sömnbrist och förhöjda nivåer av nedstämdhet bland unga. Men hur kan vuxna hjälpa barn att hitta en sund balans i en digital vardag?

Skärmar är idag en naturlig del av barns och ungas liv. De används till skolarbete, för att hålla kontakt med vänner, för underhållning, och inte minst som en tillflykt från stress eller tristess. Det är via skärmen som många barn får sin information, bygger sin identitet och umgås med andra. Plattformar som TikTok, YouTube, Snapchat och olika spelvärldar är centrala delar i den digitala kultur som dagens unga växer upp i. Men samtidigt som skärmen erbjuder möjligheter till kreativitet, gemenskap och lärande, visar forskningen att ett överflöd av skärmtid också har en baksida. I en studie från Karolinska Institutet, där över 4 800 högstadieelever följdes över tid, fann forskare att ungdomar som spenderade mer tid framför skärmar också sov sämre – både vad gäller sömnens längd och kvalitet. Denna sömnbrist visade sig vara en riskfaktor för psykisk ohälsa, särskilt bland flickor.
En annan studie från samma institut kopplar samman hög skärmtid med minskad förmåga att hantera stress. Ungdomar som spenderade många timmar per vecka på internetbaserade aktiviteter, såsom sociala medier eller gaming, visade sig ha svårare att använda aktiva strategier för att hantera påfrestningar. Det kan i sin tur göra dem mer sårbara för ångest, depression och nedstämdhet.

Det är dock viktigt att inte demonisera skärmar. Det handlar inte om att helt förbjuda teknikanvändning, utan snarare om att hjälpa barn att utveckla en medveten, hållbar relation till sin digitala omvärld. Det är här vuxna spelar en avgörande roll.

Hur mycket är för mycket?
Frågan om “hur mycket skärmtid som är för mycket” har inget enkelt svar, eftersom det beror på ålder, innehåll och kontext. Det är stor skillnad på att använda en skärm för att programmera eller skapa musik jämfört med att slentrianscrolla i timmar på sociala medier. Men när skärmtiden går ut över grundläggande behov – som sömn, fysisk rörelse, social interaktion ansikte mot ansikte och återhämtning, då kan det vara dags att agera.

Så kan du hjälpa att balansera skärmtiden

1. Skapa tydliga rutiner kring skärm
   Barn mår bra av struktur. Bestäm tillsammans vilka tider på dygnet skärmar får användas – och när de ska stängas av, särskilt inför läggdags. Inför gärna “skärmfria zoner”, till exempel vid middagsbordet och i sovrummet.
2. Var närvarande – inte kontrollerande
   Visa intresse för vad barnet gör på skärmen i stället för att bara sätta gränser. Fråga: Vad är det som gör det här spelet kul? Vad gillar du att titta på på TikTok? Det öppnar för dialog och minskar motståndet.
3. Erbjud alternativ som lockar
   Det är lättare att lägga bort skärmen om det finns något annat meningsfullt att göra. Planera aktiviteter som barnet tycker om – det kan vara att läsa högt tillsammans, spela ett brädspel, gå ut och cykla, eller skapa något tillsammans.
4. Föregå med gott exempel
   Barn gör inte som vi säger – de gör som vi gör. Om du själv sitter med mobilen hela kvällen blir det svårt att kräva något annat av barnet. Våga också visa att det är okej att ha tråkigt ibland.
5. Prata om hur skärmen påverkar oss
   Barn märker ofta inte själva när de mår sämre av för mycket skärmtid. Hjälp dem sätta ord på känslan: “Hur känner du dig efter att ha varit på sociala medier i två timmar?” eller “Hur är din sömn när du spelar sent på kvällen?”